WolframAlpha | Lexikon | Formler | Terminologi länkar | Svenska matematiklänkar | Math. Resources on the Internet | Böcker |
Gästbok |
Nedladdning |
|
Metrologi
|
Storheter SI enheter |
Kunskapsområdet metrologi omfattar alla aspekter i samband med mätningar, oavsett noggrannhet, d.v.s. läran om mätningar och mätteknik kallas för metrologi.
mätning | bestämning a storhetsvärde med hjälp av mätutrustning | |||
mätstorhet | storhet som är mål för mätning | |||
influensstorhet | storhet som ej är mål för mätning men som kan påverka mätresultat
Exempel: temperatur vid längdmätning |
|||
direkt mätmetod | Mätmetod förblir direkt även om ett mätdon används vars visning är i skaldelar och mätresultatet fås med hjälp av känt samband mellan visning och sökt storhetsvärde. Mätmetod förblir direkt även om mätning av influensstorhet ingår. Exempel: bestämning av massa med likarmad våg
bestämning av längd med skallinjal |
|||
indirekt mätmetod | mätmetod varigenom det sökta storhetsvärdet bestäms genom mätning av andra storheter som har ett känt samband med den sökta storheten Exempel: bestämning av en kropps densitet genom mätning av dess massa och geometriska mått
bestämning av en ledares resistivitet genom mätning av dess resistans, längd och tvärsnittsarea |
|||
mätvärde | värde erhållet vid mätning Mätvärde kan vara korrigerat eller okorrigerat (visat värde. avläst värde). Mätvärde kan vara värde från enstaka mätning eller medelvärde från upprepade mätningar. Inom statistiken kan dessa betydelser av termen mätvärde svara mot obsetvation(sresultat) resp estimat. |
|||
(aritmetiskt) medelvärde, | summan av ett antal värden dividerad med antalet värden
|
|||
vägningstal, p | tal som anger graden av ett mätvärdes tillförlitlighet Större tal svarar mot större tillförlitlighet. |
|||
vägt medelvärde, | summan av produkterna av vägningstal och motsvarande mätvärde, dividerad med summan av vägningstalen
|
|||
(mätvärdesfördelningens) väntevärde | det värde som det aritmetiska medelvärdet av en serie inbördes oberoende mätvärden antar, då antalet mätvärden växer över varje gräns Det aritmetiska medelvärdet av ett stort antal oberoende mätvärden är en god skattning av en mätvärdesfördelnings väntevärde. |
|||
sant (storhets)värde | värde som kännetecknar en perfekt definierad storhet En storhets sanna värde är ett idealt begrepp och i allmänhet okänt. Det kan emellertid hävdas, att det sanna värdet av den internationella kilogramprototypen är, genom definition och under specificerade förhållanden, 1 kg. Exempel: Det sanna värdet av en passbit är bestämt av avståndet mellan dess ändytor, under förutsättning att de är fullständigt parallella och vinkelräta mot passbitens längdaxel och att influensstorheterna och mätbetingelserna i övrigt är fullständigt definierade.
|
|||
konventionellt sant (storhets)värde | storhetsvärde som anses skilja sig så litet från sant storhetsvärde, att differensen av värdena kan försummas för det syfte för vilket storhetsvärdet skall användas Exempel: När en elmätare, vars godtagbara felvisning är ± 2 %, kalibreras med hjälp av en normal, vars visningsfel inom samma mätområde ligger inom ± 0.2 representerar normalens visning det konventionellt sanna värdet för elektrisk energi vid elmatarens kalibrering.
När normalen i sin tur kalibreras med hjälp av en noggrann effektmeter och stoppur, utgör det erhållna mätvärdet det konventionellt sanna värdet för elektrisk energi vid kalibrering av normalen. |
|||
mätfel | ett mätvärdes avvikelse från ett jämförelsevärde Jämförelsevärde kan vara sant värde (i allmänhet okänt), konventionellt sant värde eller aritmetiskt medelvärde för en serie mätvärden. |
|||
systematiskt (mät)fel | mätfel, som under flera mätningar av samma storhetsvärde utförda under samma betingelser är konstant till värde och tecken, och som förblir konstant eller varierar regelbundet när betingelserna ändras En på statistiska begrepp grundad definition av systematiskt mätfel är: differens av en mätvärdesfördelnings väntevärde och sant värde eller konventionellt sant värde Mätvärdesfördelnings väntevärde och sant värde kan inte bestämmas genom experiment. Därmed kan inte heller systematiskt fel exakt bestämmas. Gränser för systematiskt fel kan dock skattas. |
|||
korrektionsterm | term som med sitt tecken adderas till ett mätvärde varigenom man får ett mätvärde med mindre mätfel än det ursprungliga mätvärdet | |||
korrektionsfaktor | faktor med vilken ett mätvärde multipliceras varigenom man får ett mätvärde med mindre mätfel än det ursprungliga mätvärdet | |||
korrektionsfunktion | analytiskt, numeriskt eller grafiskt samband mellan mätvärde och korrektionsterm eller korrektionsfaktor | |||
gränser för systematiskt fel | gränser mellan vilka det systematiska felet bedöms ligga vid viss mätning Gränserna kan ha lika eller olika tecken. |
|||
tillfälligt (mät)fel | mätfel som varierar slumpmässigt till värde och tecken under flera mätningar av samma storhetsvärde utförda under så identiska betingelser som möjligt En på statistiska begrepp grundad definition av tillfälligt mätfel är: differens av mätvärde och mätvärdesfördelningens väntevärde |
|||
standardavvikelse (hos enskilt mätvärde i en mätserie), s | mätt på spridningen hos mätvärdena i en mätserie omkring det aritmetiska medelvärdet enligt formeln
|
|||
medelvärdets standardfel, (medelvärdets standardavvikelse), | mått på spridningen hos medelvärde, uttryckt genom standardavvikelsen hos enskilt mätvärde i en mätserie dividerad med kvadratroten ur antalet mätningar
Om risk för missförstånd inte föreligger, kan benämningen standardfel användas vid angivande av mätresultat, trots att standardfel har en mera allmängiltig definition inom statistiken. Benämningen standardfel avses ersätta den tidigare benämningen medelvärdets standardavvikelse, som är otymplig och som lätt kan förväxlas med standardavvikelse hos en enskild mätning i en mätserie. |
|||
konfidensintervall | intervall som med en viss sannolikhet innesluter mätvärdesfördelningens väntevärde Denna sannolikhet, som brukar betecknas 1 - α, benämns konfidensnivå. |
|||
konfidensgränser | gränser för konfidensintervall Konfidensgränserna är slumpvariabler och antar därmed i allmänhet olika värden om en mätserie upprepas. För en stor mängd mätserier är det relativa antalet fall, i vilka konfidensintervallet innesluter fördelningens väntevärde, ungefär lika med 1 - α. |
|||
gränser för tillfälligt fel | värden som, genom att adderas med sina tecken till det aritmetiska medelvärdet för en serie mätvärden, ger konfidensgränserna Gränserna för tillfälligt fel har samma belopp men olika tecken. |
|||
variationsvidd | differensen av det största och det minsta värdet i en mätserie | |||
onoggrannhet | uppgift om både tillfälliga och okorrigerade, systematiska fels storlek Onoggrannheten anges med gränser för systematiskt fel som inte har eliminerats och med gränser för tillfälligt fel. |
|||
(korrigerat) mätresultat | mätvärde som är korrigerat för känt systematiskt fel och i regel angivet med uppgift om onoggrannhet Mätresultat kan vara resultat av viss mätning (slutresultat) eller resultat av i mätning ingående delmätning (delresultat). |
|||
(mät)normal | mätdon avsett att definiera, materialisera, bevara eller reproducera en mättenhet eller ett storhetsvärde Som förled till »normal» skall storhetsbenänming och ej enhetsbenämning användas, t ex längdnormal, frekvensnormal. |
|||
spårbarhet | möjlighet att härleda ett mätdons kalibrering fram till en normal med accepterad eller föreskriven noggrannhet Spårbarheten förutsätter tillgänglig dokumentation som bevis och anges i allmänhet med referens till nationell eller internationell normal. |
av Bruno Kevius All kopiering tillåten! |
Matematiklexikon: A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y z Ä Ö Klicka på någon av bokstäverna |
Svenska Matematiklänkar |