WolframAlpha | Lexikon | Formler | Terminologi länkar | Svenska matematiklänkar | Math. Resources on the Internet | Böcker |
Gästbok |
Nedladdning |
|
Grundenheter, Härledda enheter Tilläggsenheter |
SI enheter
|
Tal - Talsystem Multipelprefix |
Internationella enhetssystemet (Systeme International d'Unités, SI) bygger på sju grundenheter och två supplementenheter.
Härledda enheter är bildade som produkter av potenser av dessa nio enheter. Av de härledda enheterna har ett antal givits egna namn.
Grundenheter, supplementenheter och av dessa härledda enheter benämns SI-enheter.
Inom några områden accepteras ytterligare enheter, som dock ej tillhör SI. Dessa enheter kallas tilläggsenheter.
Grundenhet
I ett visst enhetssystem, var och en av de fastställda enheter vilka betraktas som oberoende av varandra och och ur vilka övriga enheter kan härledas.
Grundstorheter och SI grundenheter:
Storhets- benämning (beteckning) |
Enhets- benämning (beteckning) |
Definition |
längd (l) |
meter (m) |
En meter är lika med den sträcka ljuset tillryggalägger i tomrum i
tidsintervallet 1/299 792 458 sekunder. (Ursprungligen och ungefärligen är det 10-7 av
längden över en jordmeridiankvadrant.)
|
massa (m) |
kilogram (kg) |
En kilogram är lika med massan av en prototypen i form av en
platinum-iridium cylinder som finns i Sevres, Frankrike. (Ursprungligen och ungefärligen är det massan av 1 dm3
destillerat vatten vid 4ºC.)
|
tid (t) |
sekund (s) |
En sekund är 9 192 631 770 gånger periodtiden av den strålning som
motsvarar övergången mellan de två hyperfinnivåerna i grundtillståndet hos
atomen cesium 133. (Ursprungligen och ungefärligen är det en sextiondels minut som
är en sextiondels timme, som är en tjugofjärdedels dygn.)
|
elektrisk ström (I) |
ampere (A) |
En ampere är storleken av den konstanta elektriska ström som, då den genomflyter två raka, parallella ledare med oändlig längd och försumbart cirkulärt tvärsnitt på en meters avstånd från varandra i tomrum, åstadkommer en kraft mellan ledarna lika med 2 · 10-7 newton för varje meter ledare |
termodynamisk temperatur (T,Θ ) |
kelvin (K) |
En kelvin är bråkdelen 1/273,16 av den termodynamiska temperaturen för
vattnets trippelpunkt
Förutom termodynamisk temperatur (beteckning T),
uttryckt i kelvin, används även celsiustemperatur (beteckning t)
definierad med ekvationen t = T - To där To = 273,15
K. Celsiustemperatur uttrycks i grad Celsius (beteckning ºC). Enheten
grad Celsius är lika med enheten kelvin och en differens i
celsiustemperatur kan även uttryckas i grad Celsius
|
substansmängd (n, ν ) |
mol (mol) |
En mol är substansmängden i ett system som innehåller lika många sinsemellan likadana systemelement som det finns atomer i 0,012 kilogram kol 12. Systemelementen kan vara atomer, molekyler, joner, elektroner, andra partiklar eller definierade partikelgrupper. |
ljusstyrka (I, Iv ) |
candela (cd) |
En candela är ljusstyrkan i en given riktning från en källa som utsänder
monokromatisk strålning med frekvensen 540 · 1012 hertz och vars
strålningsstyrka i denna riktning är 1/683 watt per steradian. (Ursprungligen var candela måttet på ljusstyrkan från ett
stearinljus.)
|
Supplementenheter
De två SI supplementenheterna (kompletterande enheterna) är dimensionslösa enheter:
Storhets- benämning (beteckning) |
Enhets- benämning (beteckning) |
Definition |
plan vinkel (α β γ ) |
radian | En radian är storleken av den plana vinkeln mellan två radier i en cirkel vilka på periferin skär av en båge med radiens längd |
rymdvinkel (Ω (ω) ) |
steradian (sr) |
En steradian är storleken av rymdvinkeln hos en kon som har sin spets i centrum av en sfär och av sfärens yta skär av ett stycke med en area lika med arean av en kvadrat vars sida har samma längd som sfärens radie |
Härledda enheter
Enhet, härledd ur andra enheter med hjälp av en formel för ett fysikaliskt samband.
Exempel på härledda enheter
Storhet | Härledd enhet |
Area | kvadratmeter (m2) |
Volym | kubikmeter (m3) |
Hastighet | meter per sekund (m/s) |
Densitet | kilogram per kubikmeter (kg/m3) |
Härledda SI enheter med egna namn:
Storhet | Härledd enhet (SI-enhet) | ||||
Benämning | Beteckning | Benämning | Beteckning | Uttryck i andra SI-enheter | Uttryck i grund- och supplement-enheter |
frekvens | f | hertz | Hz | s-1 | |
kraft | F | newton | N | m·kg·s-2 | |
tryck, mekanisk spänning | p | pascal | Pa | N/m² | m-1·kg·s-2 |
energi | E, W | joule | J | N·m | m2kg·s-2 |
effekt | P | watt | W | J/s | m2·kg·s-3 |
elmängd, laddning | Q | coulomb | C | s·A | |
elektrisk potential, elektrisk spänning |
V, U | volt | V | W/A | m2·kg·s-3·A-1 |
kapacitans | C | farad | F | C/V | m-2·kg-1·s4·A2 |
resistans | R | ohm | Ω | V/A | m2·kg·s-3·A-2 |
konduktans | G | siemens | S | A/V | m-2·kg-1·s3A2 |
magnetiskt flöde | Φ | weber | Wb | V·s | m2·kg·s-2·A-1 |
magnetisk flödestäthet | B | tesla | T | Wb/m² | kg·S-2·A-1 |
induktans | L | henry | H | Wb/A | m2·kg·s-2·A-2 |
celsiustemperatur | ϑ | grad Celsius | ºC | 1 ºC = 1 K avser temperaturdifferens | |
ljusflöde | Φ (Φv) | lumen | lm | cd·sr | |
belysning, illuminans | E | lux | lx | lm/m² | cd·sr·m-2 |
aktivitet1) | A | becquerel | Bq | s-1 | |
(absorberad) dos1) | D | gray | Gy | J/kg | m2·s-2 |
dosekvivalent1) | H | sievert | Sv | J/kg | m2·s-2 |
Följande av SI-enheternas multipler har specialnamn och specialbeteckning:
Storhet | Enhet | Beteckning | Förklaring |
volym | liter | l eller L | 1 l = 1 dm3 |
massa | ton | t | 1 t = 1000 kg |
tryck | bar | bar | 1 bar = 105 Pa |
Tilläggsenheter
Följande tilläggsenheter, som definierats på basis av SI-enheterna, är tillåtna, fastän de inte är multipler enligt SI-enheternas decimalsystem:
Storhet | Enhet | Beteckning | Förklaring |
tid | minut | min | 1 min = 60 s |
timme | h | 1 h = 60 min | |
dygn | d | 1 d = 24 h | |
plan vinkel | varv | 1 varv = 2π rad | |
grad | º | 1 º = (π/180) rad | |
minut | ' | 1 ' = (1/60) º | |
sekund | " | 1 " = (1/60) ' | |
gon | gon | 1 gon = (p/200) rad |
av Bruno Kevius All kopiering tillåten! |
Matematiklexikon: A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y z Ä Ö Klicka på någon av bokstäverna |
Svenska Matematiklänkar |